Regeringen önskar utvisa fler kriminella.
En utredning har initierats för att granska hela regelsystemet.
– Målet är att införa strängare regler som tillåter betydligt fler utvisningar av utländska brottslingar, uttalar migrationsminister Maria Malmer Stenergard (M).
Utredningen kommer att undersöka om fler brott kan leda till utvisning än vad som gäller idag, samt hur anknytning till Sverige kan vägas mindre i beslut om utvisning av en utlänning.
Målet är att inte beakta individens anknytning till Sverige mer än vad internationella åtaganden kräver.
– Oavsett hur regelverket formuleras, ska resultatet vara att det blir lättare att utvisa vid risk för återfall, och brott ska kunna leda till utvisning även vid betydligt lägre straffvärden, förklarar Mauricio Rojas (L) under pressträffen.
Önskar ytterligare skärpning av reglerna
För närvarande är det åklagaren som avgör om hen ska begära utvisning vid en fällande dom. Regeringen tillsammans med samarbetspartiet SD önskar att det införs en skyldighet att yrka på utvisning för brott som kan leda till detta.
– Att göra det obligatoriskt för åklagaren att begära utvisning garanterar att ärendet tas upp till bedömning i domstolen, förklarar Ludvig Aspling (SD) under pressträffen.
Sedan reglerna skärptes 2022 krävs det ett straffvärde på minst sex månader eller en risk för återfall för att kunna döma någon till utvisning.
Planen är nu att ytterligare skärpa dessa regler, samtidigt som en utvärdering ska genomföras för att se vilka effekter de tidigare ändringarna har haft i domstolarnas tillämpning.
– Vi anser att inte tillräckligt många blir utvisade med tanke på brotten som utförs, uttalar Maria Malmer Stenergard.
Intensiva diplomatiska insatser
Trots att brottslingar döms till utvisning, har det ofta varit komplicerat att genomföra dessa på grund av motstånd från länder som inte önskar ta emot sina medborgare.
– Även om detta regelverk inte eliminerar hinder för verkställighet, arbetar regeringen aktivt för att säkerställa att fler utvisningar, både relaterade till brott och avslagna asylansökningar, kan genomföras än vad som sker idag, förklarar Maria Malmer Stenergard.
– Det omfattar allt från ökade antal förvarsplatser till förbättrade regler för polisen samt ett omfattande diplomatiskt arbete med ursprungsländerna.